Borta bra men hemma bäst
Det blev ett tårfyllt återseende på arlanda då pappa, Wictor och Sus tog emot oss. Väl hemma i lundby blev det pannbiff och färskpotatis och en massa kompisar som överraskade oss. Rara kompisar man har!
Det känns jätteskönt att vara hemma. Men det är mycket som måste ordnas nu; lägenhet, jobb, plugg, kurslitteratur och sjukhusbesök (ska bli spännande att se vad vi har med oss för trevligt i våra magar och i vårt blod). Nä. Om man skulle försöka sova igen. Imorgon ska jag ta en promenad i skogen och andas tallbarr!
För er som eventuellt försöker ringa: jag har ännu inte fått igång mobilen, ska försöka ordna det imorgon.
Sov gott!
Yenko fie! (vi drar hem)
Efter en underbar vecka pa Green turtle lodge sitter vi nu i Accra och invantar varat flyg. Om 6 timmar bar det av.
Vad konstigt allt kanns! Vi vill komma hem, men samtidigt sa har vi ju precis lart oss hur det har landet (och folket) funkar. Det skulle ju ha blivit sa mycket lattare fran och med nu egentligen.
Nu blir det till att komma hem och ta tag i livet igen. Skola, lagenhet och jobb. Skaffa studentlitteratur och flytta in i nya lagenheten. Fast forst ska jag till Karin och klippa mig, for det har mammi lovat:)
Jeflar! Jag kan inte fatta att vi snart ar hemma! Tank: rinnande vatten, varmvatten, svensk mat, matlagning inomhus och pa spis(!!), diskmaskin!! Tvattmaskin?! LAKRITS??!! aherregud. Kanske borde lightstarta genom att pa i talt i lundbyskogen forsta veckan...?
SKA BLI SA KUL ATT SE ER ALLIHOPA!!
Det ar inte hur man har det, det ar hur man tar det
Dagarna flyter samman och man har dalig koll pa vad man gjort de senaste veckorna. Darfor sitter jag nu med min dagbok som facit for att kunna aterberatta…
Ur Dagboken 24 juli
Lardomar att ta vara pa nar vi kommer hem:
Att ga och lagga sig tidigare for att orka ga upp tidigt. Har gar vi och lagger oss vid 20-21, vilket jag inte tanker forsoka efterleva nar jag kommer hem, men det vore trevligt att halla fast vid morgonpiggheten!
Att tala med framlingar. Har talar Alla med Alla! Det tycker jag om.
Det ar inte hur man har det, de tar hur man tar det. En ballong kan vara nagot man lever pa i flera dagar. Den kan gora att man glommer allt annat.
Anonymitet. FINNS inte om man ar vit I Ghana. Jag langtar efter att komma hem och vara lagomt svensk, med en vanlig frilla, vanliga klader, vanligt sprak… Ge mig en osynlighetsmantel a la Harry Potter sa blir jag nojd!
TV. Det ar nagot jag inte har saknat alls! Hoppas att jag aldrig mer faller ner i TVtrasket igen.
Att leva utomhus.I Ghana gar man bara in for att antingen sova eller hamta nagot. I Sverige gar man bara ut om man ska nagonstans. (Jaja, lite val hart kanske, men nastan!) Jag ska UT!
Ovrigt jag tankt pa: Sjukt vad mycket socker vi stopper I oss I Sverige. Jag menar inte bara godis och lask utan I den vanliga maten! Det osynliga sockret som gor oss jattesotsugna nar vi aker till Ghana… Att bero pa mat. Jag ska aldrig mer klaga pa svensk mat. Aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig aldrig!
Ur Dagboken 27 juli
Idag har vi slagit gras med machetes och fatt blasor pa handerna. Vi haller namligen pa att gora en fotbollsplan brevid barnhemmet. Vi har aven blivit tillfragade om vi vill bli kung och drottning av Tarkwa (en by nara Swedru). Det tackade vi sjalvklart ja till, vem vill inte ha en sadan titel att atervanda till Sverige med?? Jag har nu last ut bok nr 7 och borjat pa nr 8, tack vare pappas julklapp har jag 5 bocker kvar som tur ar.
Ur Dagboken 1 august
Ah! Kan inte tanka pa annat an att aka hem. Tanken pa Sverige upptar till och med mina drommar. I natt dromde jag att jag gick pa promenade med Anna I nagra wadkopingsliknande kvarter. Vi borjade tjaffsa for att jag hade glomt min troja. Sedan befann jag mig I lundby med paronen och tittade pa film och at godis I stora sangen. Mitt I filmen ringde Linn, hon ville ses och kanske ga ut pa krogen trots att klockan var 2230 (I Ghana ar det jattesent). Det var med bitterhet jag upptackte att det var en drom och med en angest over att ha dromtjaffsat med Anna. Nu onskar jag att jag kunde somna om och vakna I Sverige. Som tur ar gar dagarna valdigt fort nu nar vi jobbar med fotbollsplanen. Vi har slagit gras, brant ho, malat mal och gungbrador… 119 dagar spenderade I Ghana, 22 dagar kvar.Orebro har aldrig varit sa vackert som de tar I mitt huvud just nu.
Ur Dagboken 6 augusti
Idag akte vi till Swedru och handlade saker till ett annat barnhem. Barnhemmet vi kommit I kontakt med att jattefattigt och de har varken mat att ata eller sangar att sova i. Vi bestamde oss for att lagga de mesta av pengarna som vi samlat in fran vanner och familj pa det barnhemmet istallet. Vi kopte madrasser, tval, ris, tvattmedel, tandborstar och tandkram. De blev jatteglada och bjod oss pa mat nar vi kom. Det ar sa roligt med tacksamhet, det ar tyvarr en bristvara I byn dar vi bor… Pa vagen tillbaka borjade solen ga ner och vi satt pa lastbilsflaket. Kvallsolen sken och alla vi passerade vinkade glatt. Vi tog av oss ringarna och tog pa oss dem igen. Vi ville kunna saga: Jo du forstar, vi forlovade oss pa ett lastbildsflak nagonstans pa en dammig, gropig vag I Ghana. Men nu var det ju inte riktigt sa det gick till… Men det var kul att latsas.
Idag ar det den 7 augusti och vi har mindre an en vecka kvar pa barnhemmet. Jag kommer sakna barnen nagot otroligt, men det ska bli skont att komma darifran pa samma gang. Jag haller pa och laser bok nr 9 och har I alla fall 3 kvar som jag vill hinna lasa. Det kanns inte som att jag kommer ha tid att lasa nar jag kommer hem. Skont!
ps:viharatitkatt:ds
Lite andra skona bilder:
Tina och Albert, gosungar!
August fyllde ar sa han stallde till med fest och bjod pa mat. Han fixade aven en projektor sa att barnen fick se Madagaskar.
August pa festen.
Vi forsoker ha koll pa allt vi koper for pengarna ni har skankt, det har ar lite anteckningar vi gjort...
Vi blev bjudna hem till August flickvans pappa (ghanan). Han var dock inte hemma. Det ar lite sa det ar i Ghana. Man kan bjuda hem folk, men man behover inte nodvandigtvis vara dar for det! Vi fick mat i alla fall: Banko och fufu.
borttappad telefon
For ovrigt har var mobil blivit stulen (eller borttappad), sa om nagon forsokt fa tag i oss sa vet ni varfor. Vi har kopt en ny, men inte registrerat simkortet an (det ar omstandigt i Ghana, man maste ga till operatorens huvudkontor etc).
Dagen innan Anders akte hem akte vi till ett barnhem en bit fran byn dar det var valdigt fattigt. Barnen sov direkt pa marken. Vi har beslutat att lagga en del av pengarna pa det barnhemmet, de verkar vara i mer behov av hjalp an barnhemmet vi bor pa och dessutom ar de rattsa otacksamma i Akwakwaa.
I helgen aker vi till Sarahs hemstad Elmina for att halsa pa hennes dotter Lordina och hennes mamma. Helgen efter det ska vi shoppa och helgen efter det ska vi pa festival i Yaws hemstad och sedan aker vi till Green Turtle Lodge for att spendera sista veckan pa stranden! INTE langt kvar nu...
Kul att hora att ni har en fin sommar darhemma, da ar ni sakert brunare an vad vi ar :) Vi ska jobba pa brannan sista veckan har vi tankt.
Kram
Andersresan!
Pa tisdagen paborjade vi den 13 timmar langa resan till Tamale, uppe i norra Ghana. Dar spenderade vi natten for att sedan ta oss till Mole National Park. I Mole akte vi pa safari och sag bland annat antiloper, elefanter (elefantbilden), vartsvin (vartsvinsbilden), krokodiler och olika faglar. Vi akte med en jeep som stannade pa olika platser dar vi fick ga ur bilen. Efter varje stopp berattade guiden om hur vanligt det var att man stotte pa diverse farliga djur, just pa dom stallena vi stanna. Som t.ex. pytonormar och krokodiler. Skont att hora efterat!
Andra natten sov vi i en trakoja i djungeln med en bevapnad guide (kojbilden). Kojan hade inget tak och han vackte oss varje halvtimme for att beratta hur nara hyenorna befann sig. Dagen efter sag vi sparen efter dem pa stigen (sparbilden). Vi sag aven spar av vattenbockar (bajsbilden). Efter tre dagar var det dags att ge sig ut pa vagarna igen... Det kan tillaggas att vagarna i norr inte kan kallas vagar. Vagen till mole akte vi 9 mil i 30 km/h. Anders har ont i hacken!
Igar akte vi alltsa ner till sodern igen. Det tog oss 16 timmar med ett lunchstopp i Kumasi. Nar vi kom fram till Cape coast hade vi svart att fa rum for natten. Vi akte till tre olika och brakade med taxichaufforen vid varje stopp. Vid det fjarde hotellet lyckades vi inkvartera oss och sov sedan vaaaldigt gott.
Pa morgonen gick vi till stranden och at frukost pa en restaurang (bokbilden). Vi tog en snabbtitt pa slottet och kopte lite souvenirer. Sedan tankte vi bada i havet men blev avskrackta da vi sag en tjej som drogs ut av undervattensstrommar, turligt nog simmade nagra starka ghananer ut och fiskade upp henne utan storre skador.
Nu har vi akt strax norr om Cape Coast till ett hotell som heter Hans Cottage Botel, det drivs av en tysk tror vi. Har har vi redan sett tre krokodiler pa bara nagra meters avstand. Nar David gick ivag under lunchen for att tala i telefon med Filip upptackte han att han stod oga mot oga med en rackare, som tur var fanns det en mur mellan dem.
SA, imorgon ska vi ta en titt pa Kakum National Park och pa tisdag atervander vi till barnhemmet tillsammans med Anders. Det ska bli kul att visa hur vi levt de senaste manaderna for nagon hemifran. Kram pa er!
KLICKA PA BILDERNA SA BLIR DE STORRE:
Tiden gar och snart kommer Anders!
Har ar en bild pa ringarna som vi kopte i Accra, inskriptionen blev sadar men vi ar nojda anda!
Har ar symaskinen som vi kopte for pengarna som ni har skankt. Den ar redan i bruk, sa snart far barnen nya, fina skoluniformer.
I sondags var vi pa barnvalsignelse (eller nagot liknande). Det var tva kvinnor som borjade skrika och gapa och grata (tala i tungomal) och det var en annan kvinna som rullade runt pa golvet for att hon var glad.
Vi var dock valdigt trotta (vilket syns pa bilden) sa vi ville mest aka hem till barnhemmet igen...
Inte mycket har hant sedan midsommar da vi senast skrev.
Idag har vi hangt upp nya myggnat i de minsta barnens rum. Senaste tiden har flera av dem fatt malaria sa vi hoppas att den trenden vander nu nar naten ar pa plats.
Efter jobbet akte vi till Greenland Hotel i Swedru och tog ett dopp i poolen och kakade lite god mat.
Vi har fortsatt att spendera pengarna som ni skickat in. vi har kopt cement och trapanel till utomhuskoket som de haller pa med.
Och tack for alla fina kommentarer, det ar jatteroligt att ni skriver. ledsen att vi inte har svarat pa lange, men det har varit sa mycket internetstrul pa senaste tiden.
Pa mandag kommer Anders!! ROLIGT! Vi ska till Mole National Park och sen far vi se vad som hander efter det. Madame har godkant att han sover pa barnhemmet for 10 cedi per natt (snala kossa)... Oj, nu tar internettiden slut, kram och hej!
Midsommarafton
Vi har aven byggt en bro av bambu som vi lagt over diketsom vi byggde. Den ar bade snygg och praktisk men barnen ar livradda for att ga pa den...
Begravde en forruttnad get som legat ut i 3-4dagar i varmen. Arbetarna tyckte det var lite jobbigt nar det borjade lukta i koket. Nar jag fragade om vi skulle gora nagot at det sa sa dom att barnen kunde gora det. Det tog en stund att forklara varfor vi skulle gora det istallet for barnen.
Nu har vi borjat spendera pengarna som vi fatt in. ( 1 gc - ca 5,30 sek )
- Mat och vatten till barnen 106,15 gc
- Symaskin 85 gc
Vi har fatt ny kock. Hon ger oss maten pa konstiga tider och igar fick vi kex och cola till bade lunch och frukost. Jag, Sofia, sa at henne att det inte dog som lunch (vi har trots allt betalat for den har maten). Det var da det borjade skara sig lite mellan oss. Nar hon sedan sa "Sofia, you have to buy me a gasstove" och jag svarade "I dont have to buy you anything" sa var det kort mellan oss pa riktigt. Vi ar inte varandras favoritpersoner...
Vi ville lagga upp bilder, men som vanligtblir ingenting som man tankt sig har nere. USBkabeln fungerade inte, sa det far bli nasta gang.
Midsommar idag! Vi har forsokt lara barnen "sma grodorna" men det var svart, de gillade "koackackack"-delen bast.
Forresten, ar det nagon som last Nerikes Allehanda idag?
GLAD MIDSOMMAR!
Tillbaka
Ada foah
RESAN:
Vi akte till Ho, Kpandu, Tafi, Wli, Hohoe, Ada foah, Accra... och har bland annat sett Vastafrikas hogsta vattenfall (Wli falls) och klappat apor. Efter det begav vi oss till kusten mittemellan Takoradi och Axim. Dar hittade vi ett vandrarhem som lag pa stranden med jattemysiga bungalows och jattegod mat. Dar stannade vi i tre dagar och det var verkligen himmelriket! Vi planerar att aka tillbaka dit sista veckan innan vi aker hem. Och om Anders ar sugen sa aker vi dit nar han kommer ocksa:)
Sofia forsoker spela dam
Sofia forsoker mata en apa
Sofia forsoker forsta sig pa vattenfall
Vi ar tillbaka pa barnhemmet! Kom for en vecka sedan och har lart kanna norrmannen August som ar en hyvens kille! Madame forsoker fa oss att ge henne pengar mest hela tiden men vi gor vart basta for att slippa. Problemet ar att hon har redan mycket pengar, och hon far mycket bidrag varje manad. Pengarna som ni har skankt vill vi kunna gora nagot konstruktivt med, som gora skillnad for barnen. Pa sondag kommer en svensk volontar, Mikaela, som vi har talat med lite pa telefon. Hon ska ta med sig djungelvral (!!!!!) Hon ar jattejattevalkommen (inte bara pga godiset).
Norrman och Mia
Annars ar det bra, vi gor vart basta med maten, forsoker ata sa mycket vi kan. Vi ser fram emot att traffa Anders (Davids pappa) som kommer om nagra veckor. Fick nyligen hora att Prinsessan Madde gjort slut med Jonas (heter han sa?) och att Svanberg ar lite knapp, kul med svenska nyheter, aven om de kanske inte var de basta nyheterna...
Det ar regnperiod harnere nu! Det regnar varje dag och nar det regnar sa blixtrar det och da gar strommen. Sa det ar aven stromavbrott varje dag -vilket suger med tanke pa VM.
David och August fixar dike sa att inte vara rum blir oversvammade.
Ber om ursakt for den trakiga uppdateringen, men det var sa mycket att gora pa internet att det blev brattom.
Pusss och kram!!
Hej och ha
I sondags borjade jag (fort. Sofia) ma battre sa jag borjade ringa till Syto, organisationen vi ar har med, och undersoka om David kunde forflyttas till ett battre sjukhus i Accra och huruvida vi ska stanna kvar efter allt som hant i Akwakwaa. Sa under mandagen korde Seth (koordinator) oss till Accra dar vi istallet for sjukhus tog in pa hotell. Vi kande att vi bada madde sa pass bra att vi inte behovde lakarvard langre. Sedan dess har vi bott pa hotell Paloma och atit hamburgare och pizza och druckit milkshake och gjort allt for att bli tjocka! Nu mar vi battre bada tva och inom nagra dagar ska vi paborja den efterlangtade resan runt Voltasjon. Vi ska ocksa tanka under de har dagarna och sedan ringa Syto om ett beslut angaende fortsatt vistelse pa barnhemmet.
NOG OM SKIT!
Jag (David) vill tacka alla som har gratulerat mig!! (speciellt Ella och Simon) :) Hade inte den basta av fodelsedagar, var namligen sjuk da ocksa och lag och spydde under min sa kallade dag. Men Sofia forsokte sitt basta for att forgylla den, lyckades t.om. fixa tva tartor. Pa sondagen (23 maj) madde jag battre och vi "forsokte" laga flygande Jacob. Men pagrund av att vi inte kunde hitta nagon vispgradde sa tog vi kondenserad mjolk. Vart inte som vi forvantade oss kan man pasta. Men men.
16 Maj
Bild 1: Mysigt!
Bild 2: Inte lika mysigt...
Igar var vi pa sjukhuset i Swedru hela dagen. Tva av barnen, Zoey (2ar) och Mefia (7manader) har fatt malaria. Charity hade inte rad att betala sjukhusavgifter sa vi tog med barnen till Swedru tillsammans med Georgina, en icke-engelsktalande anstalld pa barnhemmet. Det var en marklig upplevelse, vi satt mest och vantade och betalade for saker vi inte visste vad det gick till. Lilla Mefia var akut sjuk och de sa att hon formodligen inte skulle overlevt om hon inte kommit till ett sjukhus. Hon behovde en akut blodtransfusion, sa de fragade oss om vi var villiga att donera blod. AIDS (!!), tankte vi... Jag och Georgina gick till blodbanken och talade med en lakare som forklarade att ingen annan var villig att ge blod, sa jag erbjod mitt blod. Sa jag satte mig i en stol medan han tog fram gummislang och nalar och allt jag kunde tanka pa var: snalla lat nalarna vara rena. Men precis nar han skulle borja sa Georgina nagot pa fanti och lakaren sa at mig att byta plats med henne. Sa hon gav blod i mitt stalle. Jag ar valdigt tacksam, men forstod aldrig riktigt varfor. Samtidigt satt David och Zoey i ko till apoteket. Dar satt cirka 50 andra manniskor och stirrade pa honom oavbrutet (vit man med svart liten flicka i knaet). Han blev aven vittne till ett knivslagsmal pa sjukhuset... i Ghana kan allting handa.
I helgen har vi varit i huvudstaden for att fira Davids fodelsedag i forskott. Det var skont med riktig dusch, toalett och god (fet) mat. Igar var vi pa Accra Mall, dar kopte vi chips och cola for att bli lite feta. Sedan gick vi pa bio: Clash of the titans (kanske inte varldens basta film...).
Vi trivs verkligen bra i Akwakwaa nu, allt har fallit pa plats och vi har skaffat oss manga nya vanner. Nar vi akte kom aven en gammal volontar, Daniella, som ska bo dar i tre manader. Hon verkar trevlig, sa det ska bli kul att lara kanna henne nar vi kommer tillbaka.
Det har ar Sarah (och Yaw star lite bakom) som lar oss fanti.
Det har ar Hannah, 14 ar som bor pa barnhemmet.
Puss o kram
Tack for alla bidrag!!
Kram pa er
Maj 5, 2010
I lordags var vi pa begravning. Det var en fore detta anstalld pa barnhemmet som dott innan vi kom. Det var riktigt udda. Vi fick sitta brevid "The king of the village" och titta pa nar vissa spontandansade eller la pengar i en hink (som gick till de anhoriga). Nar man lamnat sitt bidrag var det en man med mikrofon som talade om for alla hur mycket man gett (ingen press...).
Pa vagen hem traffade vi pa den har skoningen (bilden nedan). Hon blev lite kar i David och var sa sot att vi var tvungna att ta en bild. Forutom henne har vi sett tva andra personer med funktionshinder. Den ena sag vi langs vagen nar vi akte trutru och den andra bor pa barnhemmet, hon heter Hannah och ar 13 ar gammal. Barnen ar inte sa snalla mot henne, men vi forsoker ge henne sa mycket karlek vi kan. Hon har dock vant sig vid ensamheten verkar det som, nar vi satter oss brevid henne sa gar hon oftast darifran.
Den har bilden (nedan) ar tagen i byn dar vi bor, vi gar dar varje dag nar vi gar till Sarah for varan fantilektion.
Fanti ar svart! Men jag tycker att vi gor framsteg. Vi har lart oss att boja verb, t.ex: Mere ko Swedru aba (jag aker till Swedru for att sedan komma tillbaka) - Me koree Swedru aba (Jag akte till Swedru och kom tillbaka). Jag vet, jag ar grym! AWESOME!
Mormor och morfar! (Thore och Sonja). Har lagger barnen pussel som vi fick av er. De blev jatteglada, men hade aldrig sett ett pussel forut. Jag lovade att ta med ett nytt imorgon.
Det har ar jag med nagra av barnen som numera bor i Osiedu, en by 10 minuter fran Akwakwaa. De flyttade dit for en vecka sedan for att Madame Charity inte hade rad med deras gamla barnhem. (eller nagot sadant, det har varit lite otydligt).
Det har ar Mefia. Hon har varit sjuk, men verkar ma battre nu. Hon ar runt 4 ar gammal och huuuur sot som helst! Man vill bara ata upp henne! Nar hon skrattar eller ler blir man glad bara av att se henne. Mysig!
For ovrigt sa mar vi bra, David ar frisk igen vilket ar jatteskont. Vi har bett om andra mattider ocksa da vi fatt maten ungefar samma tidn som vi brukar ga och lagga oss. Vi har aven bett om att fa mer frukt, frukt till bade frukost och lunch. Det far vi inte, men vi ber om det hela tiden... Mango, mmmmm!
Imorgon ska vi till marknaden i Swedru tillsammans med Yaw och Sarah, de ska hjalpa oss att hitta och fa bra priser. David ska kopa en skjorta som han kan ha i kyrkan (han hade bara med sig en svart) och ett par finskor. Sjalv ska jag kopa tyg for att fa en klanning uppsydd, Ghanastyle! Sarah insisterar aven pa att jag ska skaffa rastaflator, men jag har inte riktigt gett efter annu. Kanske senare under resan... Vi ska aven kopa rep till gungor till barnen och saft. Pa fredag ska vi folja med Sarah och Yaws forsamling till en narliggande by (Kwanyako) for en stor gudstjanst for olika Penticostforsamlingar. Pa lordag ska vi (aven da med Yaw och Sarah) till Winneba och ga pa festival! Det ska bli jattekul.
Svar pa kommentarer:
Paps: Hur togs tidningen emot? Hur ser den ut? Kwame var en trevlig prick!
Anna: Vi ar sa glada for din skull! Hoppas att bade du och Erik mar battre. Magsjuka ar inte trevligt, det vet bade jag o David allt for val...
Matte: Ja, det ar troligen min tid pa Schneider som har forstort min mage... :)
Mikaela: Ja det ska bli kul att fa ett ansikte till rosten i telefonen:) Vi traffade ju Mats och Gabbie forra veckan, det var kul med lite svenska vuxna att prata med! Hur lange ska du vara har?
Westman: Haha, det finns sadana barn har ocksa, vi lovar! Vi kommer nog ha en hel del att snacka om nar vi kommer hem. Skont att veta att du snart ar hemma igen. Har har man ingen koll pa nyheter fran omvarlden, sa det kanns battre att ha dig i Orebro.
Linn och Lotty: Ooooh mina sma gosegrisar! Jag vill ocksa cykla i solsken i Sverige med er!
Anna Carlstrom: Vad kul att du skriver! Ja, barnen ar verkligen underbara. I alla fall de pa barnhemmet! Barnen i Swedru som bara skriker efter en ar mest jobbiga ;)
Puss och kram till alla!
En manad - tiden forsvann
I sondags vart vi hamtade av Sarah 9.30 for ga pa varan forsta gudstjanst. Det skilde sig lite fran det man ar van vid och Yaw, Sarahs man , forsokte oversatta sa mycket han kunde. Mandag och tisdag lag David magsjuk igen, sa Sofia fick jobba jobba ensam da hon malade det sista och pa tisdagen sa diskade och tvattade barnens klader. I onsdags fick vi besok av tva foraldrar till en gammal svensk volontar. Mats och Gabriella, Mats ar en polis som for tillfallet ar pa utlandstjanst i Liberia och hade nu tagit semester och besokte Ghana. Det skont med ett avbratt i vardagen. Dom skante pengar som vi kopte medcin och blojor for idag inne i Swedru (pa bilden under).
Det var aven tva norrman pa besok i onsdags men vi hann inte talas sa mycket. Annars borjar man fa en vardag har nere. Vara fantilektioner fortgar, och efter varje lektion far man hora "Sofia, you are much better than David, David next time I will bring the cain". Det har med sprak har aldrig vart nagot som jag har uppskattat. Speciellt inte nar man hotas att bli slagen varje gang.
3 veckor avklarade
Barnen som omringar David ar riktigt jobbiga. De ar inte alls lika mysiga som de dar vi bor. De ar gapiga och skrattar at oss och ar i vagen nar vi malar. Tank er att jobba i sju timmar och att 15 barn konstant fragar vad vi heter och "Hey Baby" (det ar det enda de kan pa engelska). Man blir irriterad efter en stund...
Det har ar det nya klassrummet som vi funderar pa att bekosta taket till.
Idag ar vi lediga, sa vi tog tillfalle i akt att aka in till Swedru och slappa. Imorgon ska vi till kyrkan med Sarah och Yaw, vara nya ghananska vanner. Man borjar komma in i rutinerna och det kanns battre och battre. Vi har fatt reda pa att det kommer nagra gamla volontarer och halsar pa snart. Tina (big black moma) har varnat oss for att det kan bli ett stort brak mellan Charity och de gamla volontarerna. Tydligen ar det regel nar de kommer.
Killen i mitten ar ruggigt lik Simon Jansson i sattet och mimiken. Aven lite till utseendet, vilket kanske inte framgar pa bilden...
Hoppas att allt ar bra med er dar hemma! Kram
Hitta sin plats
For alla kansliga lasare (las kattalskare): hoppa over foljande stycke. Och Inger och Anders, enjoy!
Vi har lart kanna en av lararna pa barnhemmet, Sarah, och blev bjudna pa mat hemma hos henne och hennes man Yaw. Vi at Bankoo som ar en typ av deg som man ater med fingrarna och dippar i stark salsa. Sarah har massvis med katter. Under middagen fragade hon: "Do you like cats?" och vi svarade saklart "We dont really like cats, but we like dogs" Varpa hon svarar "Oh, yes, some people eat dogs here aswell, but we only eat cats"...
David och jag brot ihop och trodde att hon skamtade. Vi berattade att vi inte ater varken katter eller hundar i Sverige och hon undrade vad fasiken vi hade dem till annars? Sallskap, svarade vi och hon sag oforstaende ut.
Sedan berattade hon om hur svart det ar att doda katterna, for er som vill prova sa gor man sa har:
Fyll en stor balja med vatten, tillsatt makrill i tomatsas och stall sedan ut baljan over natten. Katten kommer att komma fram till baljan och bli sugen pa makrillen. Eftersom att katten ar sa hungrig svaljer den massor av vatten i jakten pa makrillen och dranker sig sjalv pa kuppen. Vips! Sa har du en dod katt i baljan nar du vaknar!
I mandags lag bade jag och David inne pa varat rum och spydde och madde pyton. Vi fick vatskeersattning och paracetamol av en sjukskoterska som kom. Dagen efter madde vi battre, men var jattetrotta. Resten av veckan har kants battre, vi har borjat komma in i rutinerna mer och mer. Vi har tvattat barnens madrasser och stadat deras rum och lekt med barnen. Ingenting ar som vi tankt oss, de forvantar sig inte nagonting av oss sa vi far kampa for att fa arbetsuppgifter, och sa fort vi ar klara sager de "Rest, rest. You are tired! Finish for today!". Maten ar likadan varje dag, ris med nagot i tomatsas. Det ar samma mat som vi fick nar vi var magsjuka, sa vi ar inte overfortjusta i maten. Efter en vecka full av forvirring, magsjuka och dalig aptit kande vi att vi behovde ladda batterierna over helgen. Sa vi akte till Cape Coast tidigt pa lordagmorgon. Vi akte till Oasis, en restaurang vi blivit tipsade om, och at cheeseburgare och drack kall fanta. Underbart! Det finns inte kall dryck dar vi bor, sa det var minst sagt gott med kall fanta! Efterat traffade vi vara volontarkompisar fran Accra och gick med dem till Cape Coast Castle. Det var dar slavarna holls fangna tills de skeppades ivag. Vi fick se fangelsehalorna och man var inte stolt over att vara vit...
Pa kvallen at vi tillsammans allihopa och kollade pa en afrikansk dansgrupp som upptradde. Idag har vi tillbringat dagen pa stranden dar vagarna var sa hoga att man knappt vagade bada. Vi ar valdigt forsiktiga och har stor respekt for undervattensstrommarna har. Vi at frukost pa stranden ocksa. Det har varit huvudmalet med den har helgen: Mat! Vi maste ju ata upp oss infor kommande veckor. Nu ska vi snart aka tillbaka till varan by. Det har varit jatteskont med den har helgen, den behovdes!
Svar pa kommentarer:
Mamma: Nej, inget internet pa orten. Vi far aka trutru (som thailandk tuktuk) 20minuter in till Swedru for att komma at dator.
Pappa: Att bero pa Kwame Nkrumah... I Ghana far man ett speciellt namn beroende pa vilken veckodag man ar fodd pa. Mitt ar Aba (torsdag, fem.), Davids ar Yaw (torsdag,mask.) och ditt ar: KWAME (!!) Lordag:) Sa du och Kwame ar namne! Frant va?
Anna och Sus: Vi ska kanna efter ett tag till. Vi har siktet pa tva manader, sen far vi se om vi vill byta eller inte. Det blir trots allt battre och battre, tack vare barnen.
Lisa: Du skulle klara det ocksa! Men det ar tufft, maste jag erkanna. Tuffare an jag trodde det skulle vara. Ta aldrig med Judas eller priest till Ghana!!!
Elin: YES! Vi visste att Alma hade det i sig. Vi har alltid trott pa henne:) Agnes berattade att ni var pa vuxenrestaurang...?
Albin: Du kanner val oss! Inga dystra miner har inte:) Vi gor vart basta. Har ni kommit nagon vart med bygget i hojden?
VI SAKNAR ER!
Puss och kram
